Utredning av dysautonomi och ortostatisk intolerans.

Utredning av dysautonomi är viktig när man misstänker tillstånd som IST (inappropriate sinus tachycardia), POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom), ortostatisk hypotension (OH), eller andra former av ortostatisk intolerans. Eftersom symtomen kan likna många andra sjukdomar behövs en noggrann utredning för att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling. Utredningen hjälper också läkaren att bedöma vilka delar av det autonoma nervsystemet som är påverkade och vilken typ av dysautonomi som föreligger.
Vid misstanke om dysautonomi används flera olika undersökningar för att bedöma hur puls, blodtryck och det autonoma nervsystemet fungerar. Exempel på vanliga tester är:

Vid en misstanke om dysautonomi finns det en rad olika tester som brukar göras och ingå som en del i utredningen. Exempelvis:

  • Aktivt ståtest (ortostatiskt prov).
  • 24-timmars blodtrycksmätning
  • Långtids-EKG (24-72 timmar)

Dessa undersökningar används ofta som basala tester och görs inom primärvården för att upptäcka ortostatisk intolerans och blodtrycksavvikelser.
Om de första testerna visar på ortostatisk intolerans eller om resultaten är oklara kan vidare och fördjupad utredning göras inom specialistvården, till exempel hos kardiologen med exempelvis: 

  • TILT-test (tippbrädetest)

Aktivt ståtest (ortostatiskt prov)

Ett aktivt ståtest används för att utreda ortostatisk intolerans som ex. vid:

Här är en steg-för-steg-guide för hur det går till vid ett “aktivt ståtest”.

Förberedelse:

Gör helst testet på fastande mage. Drick inte någon större mängd vätska de närmaste timmarna före testet och undvik även att ha på dig åtsittande kläder eller kompression.

Först bör du som ska få göra testet få ligga ner och vila i liggande position i minst 10 minuter innan testet påbörjas. Rummet bör vara lugnt och tyst så att du kan känna dig avslappnad.

Efter 10 minuter i vila registreras puls och blodtryck medan du ligger ner.

Aktivt ståtest vid utredning av POTS och ortostatisk intolerans där puls och blodtryck mäts i liggande och stående.

Ställ dig upp. Stå kvar lugnt, stilla och avslappnat utan att röra på dig för mycket och undvik även att prata under hela testet då även samtal kan påverka din puls. Din puls och blodtryck mäts omedelbart efter att du ställt dig upp. Det går bra att stå lite lutad mot en vägg om du känner dig ostadig och yr eller be någon stå bredvid dig för stöd.

Sen fortsätter man att mäta puls och blodtryck ca varannan minut i upp till 10 minuter från att du ställt dig upp.

Notera eventuella symtom du upplever under testet som yrsel, hjärtklappning, skakningar, huvudvärk eller svimningskänsla.

Du kan även be om att få fylla i ett formulär för uppskattning av din symtombörda som exempelvis.
MAPS- Malmö POTS symtomuppskattning.
OHQ – Orthostatic Hypotension Questionnaire.

*Kallas även: NASA Lean Test
(Ref: PMID37239531)


24-timmars blodtrycksmätning

24-timmars blodtrycksmätning används för att följa blodtrycket under ett helt dygn, både dag och natt.
Undersökningen är särskilt användbar vid:

  • Misstanke om låg blodtryckstendens (hypotension)
  • Stora variationer i blodtryck
  • Yrsel, dåsighet eller svimningskänsla

Så går undersökningen till:

24-timmars blodtrycksmätning används för att kartlägga blodtrycksvariationer vid dysautonomi.

Du får en blodtrycksmanschett runt överarmen som är kopplad till en liten mätapparat som bärs i ett bälte eller axelband. Blodtrycket mäts automatiskt med jämna mellanrum dagtid och lite mer sällan under natten.
Varje mätning tar några sekunder och kan kännas som en vanlig blodtrycksmätning.

Under mätningen:
Du lever så normalt som möjligt, men stannar upp och håller armen stilla vid mätningen och noterar symtom och aktiviteter om du får instruktioner om det.

Vad visar 24-timmars blodtrycksmätning?
Undersökningen kan visa om blodtrycket ofta ligger lågt, hur blodtrycket varierar över dygnet och om blodtrycket sjunker nattetid eller vid vila.
Vid dysautonomi ses ibland otillräcklig reglering av blodtrycket, särskilt vid vila, uppresning eller efter ansträngning.


Långtids-EKG (24–72 timmar)

Långtids-EKG används för att registrera hjärtats rytm under en längre tid i vardagen.
Undersökningen är särskilt värdefull vid misstanke om till exempel:

Så går undersökningen till:

Små elektroder fästs på bröstkorgen och kopplas till en liten bärbar EKG-apparat som du bär med dig under ett eller flera dygn (vanligen 24–72 timmar). Du kan leva så normalt som möjligt under mätningen, men bör undvika att duscha eller bada då utrustningen inte är vattentålig. 

Långtids-EKG registrerar hjärtats rytm under 24–72 timmar vid misstänkt POTS, IST eller annan dysautonomi.

Symtomdagbok:
Under mätperioden får du ofta föra en dagbok där du noterar tidpunkt för symtom (t.ex. hjärtklappning, yrsel, bröstobehag) och vad du gjorde vid det tillfället (liggande-vila, stå, gå, tunga lyft, stress). Detta gör det möjligt att koppla symtom till förändringar i hjärtrytmen.

Långtids-EKG kan visa hur pulsen varierar under dygnet, om pulsen är onormalt hög under vila eller om hjärtrytmen är oregelbunden eller avvikande

Vid IST ses ofta en ihållande förhöjd puls, även i vila och utan tydlig yttre orsak.
Vid POTS kan man upptäcka tydliga pulsökningar vid låg aktivitet i stående position som tex när man står och diskar, vattnar blommorna eller väntar på bussen. Därför kan en noggrann symtomdagbok vara ett viktigt komplement till mätningen.


TILT-test (sk. tippbrädetest)

Ett TILT-test är en mer avancerad undersökning som används för att utreda olika former av ortostatisk intolerans och svimning, till exempel vid misstanke om:

  • POTS (Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) om det behövs mer underlag än vad ett ortostatiskt prov kan ge
  • Vasovagal synkope  (eller oklar svimning)
  • Ortostatisk hypotoni

Testet utförs oftast på sjukhus eller specialistmottagning och innebär att kroppens reaktion på upprätt position studeras under kontrollerade former.

Så går ett TILT-test till steg för steg

Förberedelse:
Inför testet får du vanligtvis instruktioner om att:

  • Vara fastande eller äta lätt (beroende på mottagningens rutiner)
  • Undvika större mängder vätska före testet
  • I vissa fall pausa vissa läkemedel enligt läkarens ordination

Du får ligga på en särskild undersökningsbrits (tippbräda) och kopplas till utrustning som kontinuerligt mäter puls, blodtryck och ibland EKG.

TILT-test (tippbrädetest) används vid utredning av POTS, ortostatisk hypotension och andra former av dysautonomi med ortostatisk intolerans.

Vila i liggande position:
Testet börjar med att du ligger plant på rygg och vilar, ofta i cirka 10–20 minuter.

Under denna tid registreras puls och blodtryck i vila för att få ett jämförelsevärde.

Lutning till upprätt position:
Britsen lutas sedan långsamt upp till nästan stående position (oftast cirka 60–70 grader).
Du står alltså “upprätt” utan att behöva använda dina benmuskler, vilket sätter kroppens autonoma nervsystem på prov utan muskelpumpens hjälp.

Du är fastspänd med remmar, liknande säkerhetsbälten för att minska risken att falla om du skulle bli mycket yr eller kanske svimma.

Övervakning under testet:
När bordet är upprest:

  • Puls och blodtryck mäts kontinuerligt
  • Du uppmanas att stå stilla och inte prata i onödan
  • Personalen frågar regelbundet hur du mår

Testet kan pågå från 10 minuter upp till 45 minuter, beroende på syftet med undersökningen och hur kroppen reagerar.

Symtomregistrering:
Det är viktigt att du berättar om symtom som uppstår under testet, till exempel:

  • Yrsel eller svimningskänsla
  • Hjärtklappning
  • Illamående
  • Skakningar, värme- eller kallkänsla
  • Förändrad syn eller hörsel

I vissa fall används symtomskattningsskalor som stöd.
T.ex MAPS (Malmö POTS symtomuppskattning)

Avslut av testet:
Om du får kraftiga symtom, blir mycket yr eller svimmar, avbryts testet direkt och bordet sänks till liggande position igen.
De flesta symtom släpper då snabbt.

Efter testet får du vila tills puls och blodtryck stabiliserats.

Testet utförs oftast på sjukhus eller specialistmottagning.


Vad innebär en utredning i praktiken?

En noggrann utredning vid misstänkt dysautonomi är inte bara viktig för att kunna ställa rätt diagnos, utan också för att förstå hur symtomen påverkar kroppen och vilken typ av behandling och egenvårdsstrategier som kan vara hjälpsamma.

För många personer med POTS och ortostatisk intolerans kan vissa behandlings- och egenvårdsstrategier bidra till att lindra symtom och förbättra funktion i vardagen. Exempel på detta är ökat vätskeintag, anpassat saltintag och användning av kompression, som kan bidra till att stabilisera cirkulationen och minska symtom vid uppresning.

Eftersom dysautonomi kan se olika ut från person till person blir utredningen också ett viktigt verktyg för individanpassning, både för vården och för den enskilda personen. Detta gäller även vid val av behandlingsstrategier, där olika fysiologiska mekanismer kan kräva olika typer av åtgärder. Detta gäller både livsstilsåtgärder och medicinsk behandling.

På vår sida om filer och länkar finns även formulär och material som kan skrivas ut och tas med till vården, vilket kan vara ett stöd vid utredning och kontakt med sjukvården.

På vår sida om resurser och kunskapstöd finns även länkar till internationella medicinska organisationer och publikationer som tillhandahåller riktlinjer, konsensusdokument och kunskapsstöd kring diagnostiska kriterier, utredning och behandling av dysautonomi såsom POTS, ortostatisk hypotension och IST.

Nämnda tester ovan är etablerade undersökningar som används i utredning av dysautonomi och tillstånd som POTS. TILT-testet ger kontrollerade fysiologiska mätningar vid uppresning, medan långtids-EKG används för att kartlägga hjärtrytm över tid och utesluta andra orsaker till takykardi. Flera kliniska sammanställningar och riktlinjer beskriver dessa tester som en del av diagnosprocessen för dysautonomi.

Text om tester faktagranskad:


Källor & referens

PMID: 40734755, 35288409, 37239531.

J. Uppal, J.R. Baker, R. Hira, K. Karalasingham, S. Ranada, P. Deol, et al. Physiological and clinical comparison of active stand and head-up tilt tests in postural orthostatic tachycardia syndrome (POTS) 2025.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1566070225000438

J.M. Spahic, V. Hamrefors, M. Johansson, F. Ricci, O. Melander, R. Sutton, A.Fedorowski. m.fl Malmö POTS symptom score: assessing symptom burden in postural orthostatic tachycardia syndrome.(2022)
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.13566

D.M. Sletten, G.A. Suarez, P.A. Low, J. Mandrekar, W. Singer
COMPASS 31: a refined and abbreviated Composite Autonomic Symptom ScoreMayo Clin Proc, 87 (2012), https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0025619612010385

Olsson.A, Olsson,M, Fedorowski.A, Hagell P, Wictorin K. The Orthostatic Hypotension Questionnaire in Swedish tested in patients with parkinsonism. Brain Behav. 2020;00:e01746. https://doi. org/10.1002/brb3.1746